Inte Jinxa

Jag går just nu och fruktar ultraljudet med en stor fasa, samtidigt som jag bara vill att vi ska vara där nån gång.

Jag är nämligen rädd för följande

1. att barnet inte lever

2. att det ska vara så skadat att det inte kan få ett värdigt liv.

Vilket i sin tur skulle innebära (både 1 och 2)

3. Sen abort där man får föda fram barnet. En av mina största skräcker

Botemdlet mot allt detta är just nu att jag går omkring och är ju som mest arg.

Arg, orolig och nervös i kroppen.

Går ultraljudet bra har jag lovat mig själv att jag får köpa det allra första till bebisen. (sen är det inte säkert att jag vågar det ändå)

Skulle jag göra det nu och det visar sig att någonting är allvarligt fel på vårat barn så känns det som att jag har jinxat hela graviditeten.